Fem finalister till Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2011
Av de skolor som sökt Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2011 har 9 skolor under hösten haftplatsbesök av ett utvärderingsteam. Av dessa har fem skolor bedömts ha kommit så långt i sinverksamhetsutveckling att en domarkommitté nu slutligen skall granska om någon eller några avdem är värdiga mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2011.
De fem skolorna är:
• Handenhetens förskoleområde, Haninge
• Ljungbackens skola, Lidingö
• Kolsva skolområde, Köping
• Nyhamnsskolan, Höganäs
• Stora Mellösa skola, Örebro
SIQ och Skolverket arbetar tillsammans för att utveckla och drivaKvalitetsutmärkelsen Bättre Skola på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Syftet medutmärkelsen är att stödja utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet i svenska skolor ochförskolor. Det sker genom att utmärkelsen, dels lyfter fram goda förebilder, dels ger de deltagandeverksamheterna underlag för sitt utvecklingsarbete.
Den 6 december fattar Domarkommittén beslutet om mottagare av Utmärkelsen.Domarkommittén består av
•Anders Morin, Ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
•Bertil Östberg, Statssekreterare, Utbildningsdepartementet
•Gunilla Schött, Biträdande Produktionsdirektör, Nacka kommun
•John Steinberg, VD, Steinbergs Utbildnings AB
•Samir El-Sabini, Ordförande, Elevorganisationen – SECO
•Sven-Olof Karlsson, fd landstingsdirektör, Jönköpings läns landsting (ordf.)
Beslutet grundas på utvärderingen av ett skriftligt underlag samt resultatet av platsbesök. Iutvärderingsprocessen har 44 examinatorer deltagit.
En detaljerad beskrivning av utvärderingsprocessen finns här.
Frågor besvaras av Jerry Karlsson, 031-723 17 06, VD SIQ
Sju frågor till sju riksdagspartier om kvalitetsutvecklingen i Sverige!
Inom vilka områden, branscher, samhällssektorer anser partierna att behovet av kvalitetsutveckling är särskilt stort? Vilka politiska beslut skulle kunna skapa större efterfrågan och engagemang kring kvalitetsutveckling i Sverige?
Detta är några av de frågor som SIQ har adresserat till samtliga riksdagspartier inför valet 2010. Redovisning av samtliga frågor och svar finns att ladda ned som PDFer nedan. Samtliga partier utom Vänsterpartiet lämnade svar på enkäten.
Enkätsvaren som lämnats av de centrala partikanslierna visar enligt SIQs uppfattning på att det finns stora kunskapsbrister när det gäller kvalitetsutveckling. Det ges exempel på åtgärder som säkert skulle främja kvalitetsutveckling inom något område, men helhetssynen saknas. Svaren visar att SIQ fortsatt har en viktig uppgift när det gäller att driva på kvalitetsutvecklingen.
SIQ har gjort dessa enkäter inför varje riksdagsval sedan 1994. Har något förändrats sedan dess? Svaret på den frågan är både Ja och Nej. Glädjande i år är att det finns en samsyn på begreppet kvalitetsutveckling. Det ger möjligheter för framtiden.
Samsyn om begreppet
Som utgångspunkt för undersökningen definierade SIQ begreppet kvalitetsutveckling : ”En förbättrad förmåga hos organisationer att effektivt vidareutveckla och leda verksamheten så att slutprodukten, d v s resultatet i form av levererad tjänst eller produkt, tillfredsställer kundernas, ägarnas samt övriga intressenters behov och förväntningar.”
Vi kan konstatera att det råder en stor samstämmighet kring definitionen mellan partierna. De anser att SIQs definition är ”god” eller ”rimlig”. Men inget parti har självmant tänkt igenom begreppet och gjort någon egen definition. Trots att man genomgående instämmer i att det finns ett stort antal företag, myndigheter och organisationer som av olika skäl inte utnyttjar sin fulla potential genom att aktivt arbeta med kvalitetsutveckling.
Bland de samhällsektorer och branscher som anses ha särskilt stort behov av kvalitetsutveckling märks framförallt den skattefinansierade offentliga sektorn, där exempel på behovet inom vården omnämns av flertalet partier. Miljöpartiet menar även att det finns uppenbara brister inom bank- och byggsektorn.
Vadå 300-900 mdr kr/år??
Inget av partierna kommenterar eller tar ställning till påståendet att kvalitetsbristkostnaderna för samhällsekonomin kan uppgå till 300-900 mdr kr/år. Som en följd av detta finns inga mål för att minska dessa kostnader. Partierna ger exempel på åtgärder för att allmänt öka effektiviteten i några samhällssektorer, men helhetsperspektivet saknas.
Folkpartiets svar framhåller förslag inom skolans värld, Kristdemokraterna och Centerpartiet ger förslag inom vården, medan Moderaterna och Miljöpartiet pekar på behoven av bättre styrning och samordning inom den offentliga förvaltningen, främst på statlig nivå. Socialdemokraterna hänvisar till förslaget att inrätta en innovations- och produktivitetsdelegation för offentlig sektor.
Många förslag – men ingen helhetssyn
I enkäten efterfrågas även vilka politiska beslut som skulle kunna skapa större efterfrågan och engagemang kring kvalitetsutveckling i Sverige. Svaren visar en stor spännvidd av idéer och förslag på vad som från politikerhåll kan driva på, eller som man menar kopplar till en sådan utveckling.
Socialdemokraterna förfäktar den nämnda innovations- och produktivitetsdelegationen som man menar skulle ha positiva effekter genom ett ökat engagemang hos anställda i ”välfärdssektorn”. Miljöpartiet anser att den offentliga sektorn måste visa vägen genom ”leverans av kvalitet” och att satsningar på forskning och kompetensutveckling är avgörande. Kristdemokraterna menar att en mångfald av aktörer av offentliga tjänster banar vägen t ex privata arbetsförmedlingar. Moderaternas medicin är framförallt regelförenklingar inom näringslivet och kommersialisering av innovationer inom vården. Man vill vidare öppna upp marknader för konkurrens, exemplifierat med bilprovning, kollektivtrafik, distriktsveterinärer mm. Både från Centerpartiet och Folkpartiet talar man om behovet av bättre ”kravställan” och efterfrågan på resultat. Centerpartiet lyfter dessutom även fram värdet av öppna jämförelser och att sprida goda exempel, inte minst inom vården.
Det interna partiarbetet – ett förbättringsområde
Den avslutande frågan om hur partiet internt arbetar med kvalitetsutveckling för att förbättra den egna verksamheten ger en tämligen spretig bild och indirekt svar på betydelsen av vad kvalitetsutveckling innebär för partierna själva.
Kristdemokraterna nämner utvärderingar efter val, Miljöpartiet utvärdering av styrelser och grupper, Centerpartiet liksom Socialdemokraterna utbildning i allmänhet och Moderaterna talar om att söka nya utmaningar. Folkpartiet pekar på att man har arbetsätt för kunskapsutbyte och för att utveckla ledarskap, jämställdhet och miljöarbete inom partiet.
De oredigerade svaren från respektiver parti finns h'r att ladda ned som PDF.
Länkar till tidigare artiklar nedan:
