Author Archives: Kajsa Nyman

1. Självorganisation i stora utvecklingsorganisationer

   23 augusti, 2019 14:16 Kommentarer inaktiverade för Självorganisation i stora utvecklingsorganisationer

   Det finns både skillnader och likheter mellan vad som kännetecknar självorganisering inom respektive mellan grupperingar. Ömsesidiga beroenden tycks vara en förutsättning för självorganisering oavsett om den sker inom en etablerad arbetsgrupp eller om den sker för att hantera frågor som dyker upp som gemensamma för flera olika arbetsgrupper. Det följer av tidigare kunskap om självorganiserande grupper i utvecklingsorganisationer som understryker att ett gemensamt ägarskap över en delmängd av produkten är grundläggande för att självorganisering ska fungera. Detta tycks vara sant också för självorganisering mellan arbetsgrupper men en förutsättning tycks då vara att de beroenden som ska hanteras i högre grad avgränsas och specificeras.

   Utgå från de värdeflöden som finns i organisationen

   När man inför självorganiserande arbetsgrupper är det sedan tidigare känt att man bör identifiera och utgå ifrån de värdeflöden som finns i organisationen. Man rekommenderar dessutom ofta att någon typ av hierarki eller centraliserad koordinationsenhet etableras för att hantera beroenden mellan de grupper som etableras. Här har vi funnit anledning att rekommendera försiktighet. Även om centraliserad koordination kan vara nödvändig så bör man ta avstamp i de sätt på vilka utvecklare tidigare löst frågor om beroenden mellan grupperingar. De nätverk som redan finns och som ofta utgör skuggstrukturer i organisationen bör uppmuntras att komma fram i ljuset som en utgångspunkt för hur beroenden mellan grupperingar kan hanteras i en organisation baserad på självorganisering. Självorganisering både inom och mellan grupper förutsätter också ett brott med den traditionella synen på ledarskap. Roller bör formas som fokuserar på att möjliggöra delat och relationsbaserat ledarskap både inom och mellan självorganiserande grupperingar.

   De nätverk som redan finns och som ofta utgör skuggstrukturer i organisationen bör uppmuntras att komma fram i ljuset som en utgångspunkt för hur beroenden mellan grupperingar kan hanteras i en organisation baserad på självorganisering.

   Vårt forskningsprojekt pekar på att organisationer har en inneboende självorganiserande förmåga som möjliggör hantering av osäkra projekt trots ett plandrivet förhållningssätt. Det pekar också på att koordination mellan grupper är centralt för en uppskalning av agila arbetssätt och att sådan koordination bör grundas i organisationens inneboende förmåga till självorganisering.

   Projektet finansieras av Vinnova.

   

   

   

   ---

   Referenser

   Berglind Söderqvist, J., & Pushpananthan, G. (2019). The blind leading the mute—Formal leaders’ potential to facilitate institutionalization of the agile myth. Presented at the EURAM Conference, Lisbon. Retrieved from https://research.chalmers.se/en/publication/511730

   Berglind Söderqvist, J., & Spiegler, S. (2019). How to enable leadership among self-organizing developers. Presented at the R&D Management Conference, Paris. Retrieved from https://research.chalmers.se/en/publication/511729

   Pushpananthan, G., Lindlöf, L., & Rothoff, M. (2019). The role of tactics in R&D: Insights from an autonomous car project. Presented at the R&D Management Conference 2019; The Innovation Challenge: Bridging Research, Industry & Society, Paris. Retrieved from https://research.chalmers.se/en/publication/510948

   Berglind Söderqvist, J., Lindlöf, L., & Trygg, L. (2019). Inter-team coordination in agile development: Learning from non-software contexts. Presented at the International Conference on Software Engineering; 12th International Workshop on Cooperative and Human Aspects of Software Engineering (CHASE), Montreal. Retrieved from https://research.chalmers.se/en/publication/510949

   Berglind Söderqvist, J., Lindlöf, L., Trygg, L., & Hoda, R. (2019). Don’t throw the baby out with the bath water—Agile transformation from the trenches. Presented at the XP – 20th International Conference on Agile Software Development; Agile transformation workshop 2019, Montreal. Retrieved from https://research.chalmers.se/en/publication/510950

   Berglind Söderqvist, J., Lindlöf, L., & Hoda, R. (2018). Self-organization of the product and organization relationship – A processual perspective on the mirroring hypothesis. Presented at the R&D Management Conference, Milano. Retrieved from https://research.chalmers.se/en/publication/504107

   Lindlöf, L., Furuhjelm, J. (2018). Agile beyond Software – a study of a large scale agile initiative.  Proceedings of the DESIGN 2018 15th International Design Conference, Dubrovnik. Retrieved from https://research.chalmers.se/publication/509147

2. Vad leder till bra resultat?

   19 augusti, 2019 14:27 Kommentarer inaktiverade för Vad leder till bra resultat?

   Verksamheterna var bedömda på hur bra de var på ett antal kriterier.

   Kriterierna var:

   1. Ledning
   2. Information och analys
   3. Strategisk planering
   4. Medarbetarnas engagemang
   5. Processledning

   Vi hade även tillgång till verksamheternas resultat.

   Vi fann efter gedigna statistiska analyser att de två kriterier som hade störst påverkan på resultatet var hur verksamheten leds (1) och vilket engagemang som fanns (4). Kanske inte någon överraskning för dig? Men känner du till vilket kriterium som verksamheterna var sämst på? Det var nämligen ledningen (1) av verksamheten. Med andra ord, det som är viktigast för resultatet var verksamheterna sämst på.

   Resultaten från vår studie kom med ytterligare en överraskning. Det som verksamheter var bäst på var strategisk planering (3), vilket också hade en negativ eller ingen påverkan alls på resultatet! Speciellt för offentliga verksamheter visade studien att ju bättre de var på strategisk planering, desto sämre resultat fick de.

   Det som verksamheter var bäst på var strategisk planering, vilket hade en negativ eller ingen påverkan alls på resultatet!

   Har du varit på ett fint konferensställe i två dagar för att prata strategier, för att sedan åka hem och göra precis som du alltid har gjort? Jag tänkte först att det kanske bara hände mig, men förstår nu att strategiskt arbete har en stor förbättringspotential. Vi behöver bli mindre strategiska och fokusera mer på faktiska resultatförbättringar. Forskningsstudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Operations and Production Management.

   Med vänliga hälsningar,

   

   Henrik Eriksson
   Förbättringsakademin och Docent vid Chalmers, Teknikens ekonomi och organisation, Service Management and Logistics

3. Följ med till EFQM Forum

   1 juli, 2019 16:18 Kommentarer inaktiverade för Följ med till EFQM Forum

   Bland talarna kan nämnas Jamil Qureshi, expert på optimering av mänsklig potential genom erfarenhet av att arbeta med topputövare inom idrott och näringsliv. Även Veli-Matti Mattila, President och CEO på Elisa, Finland, med lång erfarenhet av företagsledande arbete samt Dr Samuel West med berättelser från Museum of Failure är föreläsare vi ser fram emot att se extra mycket.

   SIQ-rabatt till och med den 16 augusti

   Särskild SIQ-avgift till konferensen är 700 euro. (Ordinarie avgift vid tidig anmälan är 990 euro). OBS begränsat antal platser, här tillämpas först till kvarn!
   
   Alla resor samt uppehälle arrangerar var och en på egen hand.
   
   På plats i Helsingfors deltar från SIQ VD Mats Deleryd, forskningsledare Anders Fundin samt Anne-Charlotte Holmgren, SIQ Business Excellence.
   
   Sista anmälningsdag för särskild SIQ-rabatt är 16 augusti. Vi återkommer i augusti med en bekräftelse, eller med besked om reserv/väntelista. 
   
   Välkommen!

4. Sex regioner satsar på kvalitetsarbete i SIQs nya nätverk

   19 juni, 2019 16:22 Kommentarer inaktiverade för Sex regioner satsar på kvalitetsarbete i SIQs nya nätverk

   
   
   – Dessa regioner kommer att samverka kring kvalitetsutveckling, inledningsvis med fokus på ledning och styrning på regional nivå, kommenterar Mats Deleryd, vd på SIQ. SIQ driver redan framgångsrika nätverk för kommuner, industriföretag, energi- och transportbolag som har stort utbyte av varandras kunskap. Vår förhoppning är att det nya regionnätverket ska lyfta kvalitetsfrågorna ytterligare.

   En stark kvalitetskultur kan underlätta för regionerna att hantera den snabba förändringstakt som råder i samhället. Syftet är att genom kvalitetsutveckling få nöjdare patienter, medborgare, medarbetare och arbeta för en hållbar verksamhet såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt.
   
   SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling är en stiftelse och forskningsinstitut utan vinstintresse som har uppdraget att främja kvalitetsutvecklingen i Sverige. SIQ bidrar till att svenska organisationer förbättrar sin förmåga att skapa, samla och sprida kunskap som lägger grunden för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete.
   
   Anne-Charlotte Holmgren på SIQ kommer att ansvara för nätverket. Anne-Charlotte arbetar med utvecklingsfrågor och ansvarar för utmärkelserna och utvärderingsprodukterna på SIQ. Med bakgrund som ingenjör från Chalmers och utbildningar inom psykologi och ledarskap har Anne-Charlotte i många år arbetat med kvalitetsfrågor, även som utvecklingsledare och chef i hälso- och sjukvården.
   
   – Jag ser verkligen fram emot att hålla i det nya regionnätverket, kommenterar Anne-Charlotte Holmgren. Flera av de regioner som medverkar har bland landets bästa sjukvård och vi ser att regionerna får stort utbyte av varandra i kvalitetsfrågor som genomsyrar hela verksamheten.
   
   Vi hoppas att fler regioner över tid kommer att ansluta till nätverket. 
   
   För mer information, kontakta gärna Anne-Charlotte Holmgren.

5. Ledarskapets utmaning

   4 juni, 2019 14:33 Kommentarer inaktiverade för Ledarskapets utmaning

   Och vad blir då svaret? Hur kan du veta vad som blir rätt åtgärd, hur undviker du att hela dagen fylls av att fatta snabba beslut med ryggmärgen? Att bli dagens hjälte här och nu, och få känslan av att du inte räcker till för att arbeta långsiktigt?

   Det finns helt klart ett svar, och det är inte enkelt! Många av oss med ansvar för en verksamhet är rekryterade på vår förmåga att lösa uppkomna problem, att aktivt styra i den uppkomna situationen.

   Men din uppgift är kanske inte att styra?

   Kanske är din uppgift att leda andra genom att bygga ett robust system, ett system som står stadigt i alla förändringar. Uppkomna utmaningar kan lösas av engagerade motiverade medarbetare, med ansvar för den dagliga styrningen av verksamheten. Medarbetarna förstår ert ”varför”, dvs vilket värde ni skapar för de ni finns till för. De har också fått förutsättningar för att se sina resultat, analysera, utveckla bättre arbetssätt i samverkan, och med tillit testa och införa nya lösningar.

   Att leda handlar om att staka ut kursen, att vara övertydlig och orubblig kring verksamhetens fokus.

   Vi på SIQ menar att ledstjärnan är att arbeta med de fem framgångsfaktorerna: skapa värde med kunder och intressenter, leda för hållbarhet, involvera motiverade medarbetare, utveckla värdeskapande processer samt förbättra verksamheten och skapa innovationer. Du som leder verksamheten behöver veta hur ni arbetar inom vart och ett av dessa områden, och sätta fokus på de områden som behöver stärkas.

   För att veta vad som behöver stärkas erbjuder vi på SIQ flera olika utvärderingsalternativ, där du kan få svar på dels era styrkor, och dels era främsta förbättringsområden. Den mest genomgripande av dessa verktyg är Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Under kommande året kommer vi tillsammans med er vidareutveckla dessa verktyg.

   Ta denna möjlighet du också, antingen att utvärdera din (eller annans!) verksamhet och/eller att delta i utvecklingen av utvärderingsverktygen. Samtidigt utvecklas din förmåga att leda din verksamhet mot allt större framgång, att hålla kursen när det stormar!

   Läs gärna mer om vårt utvecklingsprojekt och kontakta mig om du vill bidra till utvecklingen av Utmärkelsen Svensk Kvalitet!

   

   Bästa hälsningar,

   Anne-Charlotte Holmgren
   Skribent på Quality 5.0 Forum och verksamhetsutvecklare på SIQ

   E-post: anne-charlotte.holmgren@siq.se
   Telefon: 031-723 17 07

6. Digitaliseringshaussen – välfärdens räddare?

   21 maj, 2019 14:42 Kommentarer inaktiverade för Digitaliseringshaussen – välfärdens räddare?

   Beställarna måste nu formulera egna visioner och strategier, inte minst för att slippa hamna i händerna på de uppvaktande IT-leverantörerna. Hur ska det gå till? Sökljuset riktas mot skapa vidgat ansvarstagande i rollerna som brukare, medborgare, ledare och medarbetare inom ramen för samhällskontraktet. Sett ur exempelvis medborgarens perspektiv har individens miljöansvar liksom mer av egenansvar för rehabilitering i vården så långt burit syn för sägen.

   Ett nödvändigt paradigmskifte som kräver krafttag. Regeringen bör ta initiativet.

   Det spåret måste nu breddas och fördjupas:

   1. Brukaren – från mottagare till medagerande
      Framgångsfaktorn inom skola och vård är att motivera och engagera den enskilde individen att ta ansvar samtidigt som hen får ökade möjligheter att påverka sin situation. Läraren bör tränas i relationskompetens för att bättre motivera eleven att vilja lära och sluta stöka. Patienten med hög riskfaktor för, eller drabbad av, livsstilssjukdom bör på liknande sätt ta ansvar för sin hälsa efter förmåga. Starta arbetet i riskgrupper där några få procent förbrukar en stor del av resurserna. Här handlar det både om att bygga upp stödjande strukturer (regelverk) som att utveckla olika individuella metoder och tekniker. Inom skolan kan en sådan strukturåtgärd vara att ett regelverk där lärarens auktoritet förstärkas och tydliggöras. Digitala tjänster kan användas i olika stödjande sammanhang som vid metodutvärdering av undervisning i skolan och hälsoövervakning/egenvård i hemmet. Kontinuerliga relationer upprätthålls både via fysiska och digitala kontakter och möten. Digitalisering kan då stimulera. Utgångspunkten är ett utökat samhällskontrakt som bygger på den enskildes medverkan, påverkan och ansvarstagande.
      
   2. Medborgaren – mer för skattepengarna
      Det som under arbetsdagen skapar värde och resultat för den man är till för måste prioriteras är väl en självklarhet. Så fungerar dessvärre inte vardagen i praktiken. Inom svensk offentlig verksamhet är vi jämförelsevis svaga i att använda optimal tid för det värdeskapande personliga mötet med eleven, brukaren eller patienten. Här måste utvecklas nya arbetssätt och mindre prioriterade uppgifter skalas bort. Inom skolans värld finns det avtalsstyrda aktiviteter som reducerar det personliga mötets centrala roll. Sjukhusläkare träffar patienter  en femtedel av arbetstiden, medan läkare på vårdcentraler har det motsatta förhållandet med patientöverbelastning. Socialsekreterare som arbetar med utsatta barn har å andra sidan i genomsnitt personlig kontakt bara tio minuter om dagen enligt en nationell studie.
      
   3. Medarbetaren – ledarskap och engagemang för medagerande
      Allehanda lagstiftning för att ta tillvara brukarens rättigheter har inte sällan fått den effekten att verksamheter görs ängsliga. Ledstjärnan blir att skydda sig från formella fel framför sikta på toppresultat. Om en resultatkultur ska uppnås bör man intressera sig för hur den enskilde ledaren/medarbetaren/teamet värderas (belöningssystemet).  Det som på allvar uppmärksammas av högsta ledningen styr beteendet och därför krävs ett både medkännande och resultatorienterat ledarskap där resultatansvaret inte ensidigt bara är ekonomiskt.

   Plattformen i utvecklingsarbetet för att klara välfärden är i grunden politisk och bör utgå från stimulera individen att bli största resursskaparen. Det personliga mötet utgör då basen. Via metodutveckling, individanpassning, rätt använd tid, rätt nyttjad välfärdsteknologi och förenklad sekretesslagstiftning. Dagens teknokratiska digitalisering och oinspirerande styrmodeller sorteras bort eller graderas upp och kopplas till en levande värdegrund som inkluderar de tre perspektiven ovan. Ett nödvändigt paradigmskifte som kräver krafttag. Regeringen bör ta initiativet.

   

   
   Bästa hälsningar,

   Bengt Wellermark
   Gästskribent

7. Svenska skolor skapar studiesituationer i toppklass

   14 maj, 2019 15:18 Kommentarer inaktiverade för Svenska skolor skapar studiesituationer i toppklass

   Det känns verkligen belönande att få hjälpa till i processen med Kvalitetsutmärkelsen. Att få hjälpa till att identifiera och lyfta fram förebilder inom kvalitet och hållbarhet i skolans värld känns viktigt och angeläget. Faktiskt känns det extra viktigt eftersom många upplever skolan som ett problemområde. Mycket av den offentliga diskussionen fokuseras runt negativa nyheter: fallande Pisa-resultat, lärarnas utsatta situation, brister i likvärdighet mellan skolor och arbetsmiljöproblem för både elever och lärare. Det är svårt att komma undan denna bild i medierna.

   Men det finns också en annan sida av svensk skola, och det är mot den som Kvalitetsutmärkelsen vill rikta sökarljuset: Svenska skolor som genom tydligt och värdebaserat ledarskap skapar studiesituationer i toppklass. Där både elever och lärare mår bra och presterar bra, och där också resultaten blir ständigt bättre. Skolor och förskolor som kan agera förebilder – inte nödvändigtvis genom att de åstadkommer mycket bättre resultat än alla andra, utan genom att de åstadkommer bästa möjliga resultat givet sina förutsättningar.

   Stark teamkänsla och med stort engagemang för medarbetarnas välmående

   Rent psykologiskt är det väldigt viktigt att lyfta fram dessa goda exempel. Skolvärlden är full av engagerade lärare och skolledare som vill åstadkomma fantastisk utbildning för våra barn och ungdomar. Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola visar att detta inte bara är möjligt utan också fullt nåbart – under förutsättning att man tar sig an arbetet på ett genomtänkt sätt och med fokus på rätt saker. Det är också möjligt att uppnå utan att slita ut sig: kännetecknande för organisationer som erhåller utmärkelsen är att de jobbar bra ihop med stark teamkänsla och med stort engagemang för medarbetarnas välmående.

   Med ett ledarskap som tar sin utgångspunkt i att både ledare, lärare, elever och övrig personal mår bra ökar chansen markant att skapa arbetssätt som faktiskt gör skillnad för resultaten. Det vi på SIQ och vår managementmodell kan bidra med är en bra ledstång och forskningsbaserade framgångsfaktorer att stötta sig på i den långsiktiga utvecklingen av organisation och ledarskap. Det är något annat än politiskt motiverade snabbfix-åtgärder som bara skapar oro och känslan av att inte vara betrodd.

   För de verksamheter som anmält sig vidtar nu en period då de i ord, bild och tabeller kommer att beskriva hur de arbetar och vilka resultat de får. Under hösten blir de sedan utvärderade av team med examinatorer och efter domarkommitténs möte i november hoppas vi alltså återigen kunna presentera ytterligare några inspirerande, välförtjänta mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola.

   Det ser jag fram emot!

   

   Ola Ljunggren Bergeå
   Koordinator, Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola

   PS: Om du arbetar i (för)skolan och är intresserad av att delta – tveka inte att kontakta oss på SIQ direkt så kan vi hjälpa dig att förbereda dig på bästa sätt inför nästa års omgång. Välkommen!

8. Nu lanserar vi Sveriges nya dialogforum

   12 maj, 2019 15:12 Kommentarer inaktiverade för Nu lanserar vi Sveriges nya dialogforum

   Det är denna logik och sambandskedja som kommer att utgöra själva motorn i ledarskapet där kompassnålen står inställd på hållbar utveckling. Ett ledarskap för hållbarhet stämmer även väl överens med medarbetares personliga värderingar vilket borde öka engagemang och motivation i en organisation. Att hållbarhet står högt på agendan i ledande organisationer visar även vår senaste SQMA-studie där ca 500 experter i privat och offentlig verksamhet i Sverige gavs möjlighet att beskriva Organisationers främsta utmaningar de kommande fem åren.

   Den expertis som finns i det svenska samhället måste tas tillvara! Quality 5.0 Forum bygger på dialog, samverkan och samproduktion.

   För en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av samhället

   Quality 5.0 Forum är Sveriges nya forum för dialog om de utmaningar och möjligheter som vi står inför i frågor som ovan. Som ny forskningsledare på SIQ har jag tagit mig tid till att läsa in mig på SIQs stadgar som instiftades av regeringen för snart 30 år sedan. Den första paragrafen ger en bra motivation till det fortsatta utvecklingsarbetet tillsammans med er!

   ”Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) skall stimulera och bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Sveriges konkurrenskraft som nation skall stärkas och den gemensamma välfärden höjas genom en fortlöpande förändringsprocess som leder till att arbete och produktion, varor och tjänster tillfredsställer kundens uttalade eller underförstådda önskemål och behov.”

   En kraftsamling om viktiga frågor

   För att lyckas med detta så måste förstås den expertis som finns i det svenska samhället tas tillvara! Quality 5.0 Forum bygger på dialog, samverkan och samproduktion. Så då till min första fråga till er alla som har ett intresse till att fortlöpande bidra till att Sveriges konkurrenskraft som nation skall stärkas: Vilken frekvens vill vi ha på inlägg och vilka ämnen vill vi se den närmsta tiden här i vårt forum?

   Ett förslag på ämne skulle tex kunna vara hur Agenda 2030 och FN:s globala hållbarhetsmål förankras i våra organisationer? Målen finns väl definierade på samhällsnivå och vår forskning i kvalitetsutveckling visar på en kompassriktning mot att få ihop de ekonomiska, sociala och miljömässiga målen utan att de konkurrerar med varandra.

   Men vad säger ni? Vi ser fram emot att höra mer om era erfarenheter med förslag på ämnen att diskutera med många goda exempel, förklaringar till viktiga utmaningar eller beskrivningar av avgörande möjligheter här i Quality 5.0 Forum för i den här frågorna behöver vi kraftsamla!

   

   Bästa hälsningar,

   Anders Fundin
   Redaktör för Quality 5.0 Forum och Forskningsledare på SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling

9. Quality-based management for future-ready corporations serving society and planet

   25 april, 2019 21:47 Kommentarer inaktiverade för Quality-based management for future-ready corporations serving society and planet

   Av N. (Ram) Ramanathan

   Quality has always implied the idea of causing no harm. Nevertheless, products do cause damage – by using fossil energy, releasing chemicals that could impair inter-generational health, by needing incineration, or clogging landfills and water bodies while resisting recycling or bio-degradation. These are ecological and societal problems that cannot be slotted away as ‘externalities’. The definition of quality must now read as fulfilling the needs of customers and society.

   Quality-based management has the philosophies, systems and techniques to define problems and find causes with long-term customer orientation and respect for humanity. Reduction of wastes is its bread and butter. Corporations have the responsibility to not harm the earth. The twin lack of incentives or coercive regulations and taxes may get rectified soon. Wise businessmen will do well to turn to quality to mitigate harm and thus be future-ready. This paper elaborates the threats and the ways in which corporations can respond through quality.

10. 2017 World state of quality: first worldwide results

    18:05 Kommentarer inaktiverade för 2017 World state of quality: first worldwide results

    Av Catarina Cubo, Pedro Saraiva, Paulo Sampaio och Marco Reis vid University of Minho, Braga, Portugal.

    For that purpose, we are now covering one hundred and ten countries, grouped according to five categorises of overall quality performance (Leading, Follower, Moderate, Lagging, and Beginning). This overall quality performance is computed based on the ranking positions achieved by each country and for each indicator. Statistical data analysis was also carried out, leading to the identification of similar country quality profiles and the identification of a diversity of ways that are being adopted by different countries to pursue their quality journey.

    Following this approach, the characterisation of countries in terms of quality strengths and improvement areas can be also achieved, according to the corresponding country quality profiles obtained for the one hundred and ten countries studied.